Idag är den jobbigaste dagen på många år, har varit och tagit farväl av min mormor som somnade in förra helgen. Och det är egentligen först nu som jag insett att det är på riktigt, förnekelsen har släppt sitt tag och sorgen har istället tagit vid. Hon kom hem till gällivare idag och vi fick se henne, tror det var precis det jag behövde för att förstå men.. Så oerhört tungt att ta till sig, att hon verkligen är borta och inte kommer tillbaka.
Har gjort allt ikväll för att slippa tänka, och det fungerar till viss del. Men inte hela vägen och deftinitivt inte nu.
