Idag
Idag har jag mycket bättre koll på läget! Jag känner att pluggandet är under kontroll och jag vet faktiskt en hel massa saker jag inte visste för åtta veckor sedan även om det fortfarande är en hel del som jag inte vet av det vi borde veta. Men allt det kommer jag aldrig få in, inte ens med min hjärna som snappar upp minsta lilla detalj och på något vis lagrar den. Jag säger inte att jag är supersmart eller någonting liknande, för det är jag definitivt inte. Men jag har lätt att minnas saker, ibland helt onödiga saker som till exempel memorerade jag under min tid på maskintjänst vilka fönsterstorlekar som fanns i vilket garage. Så frågade ngn efter ett 90x90 fönster, kunde jag säga att vi har två i garage blabla och fem i garage blabla. Ganska onödigt, men bra att kunna just då.
Jag saknar faktiskt att arbeta på maskintjänst, trots att jag aldrig arbetat någon längre tid där kände jag mig alltid välkommen och som en i gänget på en gång. Jag var någon jag tyckte om att vara, även om det slet ut mig såpass att jag knappt orkade sova på nätterna. Det funkar inte att jobba så och ha häst, det tar livet av en till slut. Men som jag trivdes, med kollegorna och så hade vi en så fruktansvärt bra arbetsledare.
Nu är jag på nya områden, bara att visa vad man går för återigen.
Det finns de, äldre personer med arbetslivserfarenhet, som säger att dom inte kan byta jobb eftersom dom aldrig gjort någonting annat, hur skulle dom kunna hitta ett nytt jobb. Till er vill jag säga; Tänk om!
Jag gick ut i arbetslivet för snart tre år sedan, jag har hunnit arbeta som resturangbiträde, ridinstruktör, badvakt, rivningsarbetare/säljansvarig och är nu halvvägs på en utbildning till AFIS-officer. Som leder mig till en fast anställning i tornet i Gällivare med anständig betalning.
Om jag kan, varför skulle inte ni kunna?
Beatrice
