Det här går mig på nerverna. Hela natten har jag drömt både underliga och underbara drömmar omväxlande, utan att veta vad det beror på. Vaknat utan att veta riktigt var jag är, utan att vara riktigt vaken utan fortfarande halvdrömmande.  Och jag är aldrig utvilad efter en sån här natt, oavsett om jag egentligen sovit tio timmar i sträck. Dom här sjuka drömmarna tar all energi som jag kan tänkas lagra under natten och lämnar bara en trött kropp åt sitt öde under morgondagen. Härligt, speciellt när det handlar om veckodagar och skola, jobb och stall. Men nu är det helg och nu gör det ingenting för jag har fortfarande tid att vila och har inga måsten ihelg.

Red ut romanga med petra och stjärna i torsdags och jag vet inte hur det blir, hon är ju så speciell och så känslig i både kropp och själ. Och jag vill inte att hon ska skada sig när jag rider för att jag inte vet hur jag ska hantera henne. Jag har ingenting emot hästar som busar, fjantar eller bara är lite allmänt störda, tvärtom är det dom som faller mig i smaken, men just det att risken för skador är så stor skrämmer mig. Men samtidigt så är det en så oerhört fin häst och jag vill inte gå miste om chansen att ta hand om henne.

Nå, nu har jag varit uppe sen åtta och både thom och syster ligger fortfarande på varsin våning och sover. Thom uppe på vindan och becka nere i källaren, men sanningen att säga så är det skönt att vara uppe tidigt med ungarna och bara kunna vara. Behöver inte bry mig om att ta på mig något passande utan kan lufsa runt i mina blåa mjukisbyxor med hundra hål i och låta håret fortsätta vara uppsatt i knuten från inatt som inte är speciellt snygg längre om man säger så.

Tänker avsluta det här inlägget med att jag trivs så oerhört bra med mitt extrajobb på maskintjänst, jag trivs med att arbeta utomhus, lönen är okej och framför allt så har jag fått arbeta med trevligt folk. Det är inte på alla arbetsplatser som man känner sig välkommen och accepterad på en gång. Jag hoppas bara på att jag får litegrann att göra då och då, för pengar behöver jag mycket av nu.

Beatrice