Har fått ledigt onsdag-torsdag då ska meddela petra att jag inte kan ta S onsdag som vanligt, kanske tar det någon dag ihelg istället och rider ut med mickan. det hade varit nice i allra högsta grad, känns som om det var evigheter sedan. Men allt beror ju på om stjärna är halt fortfarande, vi får hoppas att han inte är. Så imorgon kväll efter teorin åker vi ut till hakkas och är där några dagar, ska bli skönt att slappa och är dessutom ledig imorgon eftersom alla lektioner utgår pga nationella i matte som jag inte har! lyx är det enda ord jag kan använda. Men ska nog och prata med tyskaläraren om att göra ett muntligt prov som vi skulle ha på onsdag egentligen, kanske hon går med på att göra bort det imorgon.

Ska också bege mig till skolsköterskan eftersom min hand som alltid låser sig när jag skriver längre stunder har blivit värre. Skulle hålla i några chipspåsar här innan helgen och hela handen krampade av det, kändes skumt som tusan. Sedan kändes det igen när jag hjälpte pappa med veden och återigen idag när jag bar bort bommar och stöd efter lektionen. Kanske hon kan ge mig en remiss till någon läkare som förstår att kolla upp det, sist hände ju ingenting.

Och på tal om lektionen så red jag sess som gick riktigt fint, höll till och med formen i galoppen vilket är något jag inte lyckats med sist jag red henne. Så kan väl känna mig nöjd med att jag faktiskt utvecklas som ryttare, mitt problem är ju bara att jag gärna vill vara minst lika duktig som alla jämnåriga. Men har så smått insett att jag inte kan jämföra så eftersom att jag red tre år i en ponnygrupp där vi knappt galopperade och skaffade sedan häst. Vilket gjorde att jag inte hade råd att fortsätta på ridskolan och därmed slutade utvecklas. Efter att Nano såldes hade jag uppehåll på flera år och började igen för lite mer än ett år sen. Så att jämföra mig med de som hållt på oavbrutet sedan ponnytiden är egentligen ganska korkat, det kommer bara att sänka självkänslan något enormt. Tur att jag har folk som får mig att inse det.

Fick beröm idag av anita, hon tyckte att min närvaro hade förbättrats enormt och att jag var mer engagerad. Det är kul att det märks och att man får höra det, för nu ger jag verkligen 100%. Till nästa vecka ska det vara 110 kan jag lova och då ska jag sätta igång med engelskan också. Kanske förlänger kursen, blir lite tajt att hinna med annars. Men nu ska jag äta lite choklad och kika lite teve innan jag går och lägger mig. Ska bara vänta tills thom kommer från duschen, det är så underbart att ha någon som finns där. Både när man somnar och när man vaknar.

Beatrice