Nu har min hjärna tagit paus från allt vad skola heter! Sista arbetet är bortgjort och det enda som är kvar är att städa ur mitt skåp och sedan avslutning, ingen mer skola på flera veckor. Det hade varit total lycka om bara strumpis hade fått komma till mig i sommar, men antar att det var att hoppas på för mycket. Det var ju även sista ridlektionen igår och det var inte lika kul för jag vill fortsätta utvecklas och inte ta en paus och tvingas jobba upp känslan igen. För igår kändes det verkligen som att jag hann med att tänka på allting, mina händer som gärna vill tränga åt olika håll och kanter, mina hälar och knän som gärna åker upp en smula och så händerna som alltid är alldeles för låga. Sistnämnda på grund av att jag fick en utskällning för många många år sedan av en ridlärare för att jag hade för hög hand, är skrämd till att hålla dom nere, haha. Men är nöjd för att ålle sa att det syns att jag tänker mycket mer på vad jag gör nu och att det faktiskt ser riktigt bra ut även om det är långt ifrån perfekt. Men jag är nöjd för den här terminen, mitt mål var ju att kunna rida nipsen i form och det har jag gjort, om än inte i alla gångarter. Men skritt och trav är mer än nog för mig som inte kunde sitta ner utan att störa hästen tidigare. Nästa termin har jag inga mål för ännu, förutom då möjligtvis det omöjliga att tjäna ihop en massa pengar och bli hästägare.
Och nu är jag i hakkas igen, det är skönt att få en paus samtidigt som jag nu känner att jag också vill vara i stan. Det som jag vill ha är ett eget ställe, där jag kan komma och gå som jag vill men det har jag då rakt inte råd med just nu. Kanske inte förrän efter att jag har gått ut skolan heller, och som jag sa tidigare så vill jag ju även bli med häst. Men det är båda två lika dyra och lite halvt omöjliga önskemål för en studerande, men tack och lov kostar det ingenting att drömma. Och efter gymnasiet är det eventuell högskola och det tar ju också ett par år, usch och fy för utbildningar. Men jag vill inte fastna med något skitjobb som jag har bara för att överleva, jag vill kunna trivas på mitt arbete också och även tjäna bra på det. Tidigare har jag drömt om att bli advokat, men för tillfället känns den drömmen avlägsen även om det verkligen är något jag vill syssla med. Sanningen är den att ett tag i vintras när det gick som tyngst så var det min motivation, en slags personlig morot för att orka kämpa på. Men med ett IG i samhällskunskap så är det svårt, men det ska läsas upp nästa år, den saken är säker!