Då var man tillbaka till stressen igen, tillbaka till det eviga bussåkandet fram och åter. Nåja, men det är bara för två veckor nu och sen är det över, för den här gången iallafall. Får nog hitta på en bättre lösning sen till trean för då vill jag kunna ge järnet hela året och satsa ordentligt. Fast då har vi ju företaget och för mig är det alltid lättare att satsa när man har något projekt som tar en stor del av ens uppmärksamhet. Så hoppas att det håller min motivation till skolan uppe på topp hela året och kommer på någon riktigt bra produkt också. Sanningen är den att jag älskar företagsekonomi som ämne, även om det är bland det svårare. Ska bli kul att använda det i praktiken.

Det som blir mindre kul är presentationen av våran rapport ikväll, vi har inte förberett någonting alls ännu. Men vi har iallafall ungefärlig koll på vad som ska sägas och göras, så kanske att det blir bra den här gången och lite längre snack. Vi kommer nog iallafall ha en bättre röd tråd genom det hela än sist när vi knappt visste vad vi pratade om, haha.

Gårdagen bjöd på en snabb bilfärd upp till gve, en enligt mig livsfarlig omkörning men man lever ju för faran, eller hur? haha. nåja, kanske inte. Hoppade av i stallet och pysslade på med dammiga strumpis, han hade svullna ben också av någon skum anledning men det brukar bli bättre när man rider och det blev det också. Vi red ut med martina och bonzai, galoppsträckan sist för första gången. Kusen var stirrig när det blåste men inte så att man hade noll koll. På sträckan sprang vi efter martina och bosse vilket resulterade i en sjukt stark häst som tyckte att det skulle gå fortfortfort. Tills det kom en vattenpöl vill säga, då tvärnitade han och jag var nästan på väg över huvudet. haha, men en sekund efter att han stannat så hade han samma fart igen och jag for rätt i sadeln igen. söta häst, kan man annat än att älska honom?

Beatrice