nära havet vill jag bo
Kategori: Allmänt
Och fy vilken natt jag har haft inatt, har inte kunnat somna förrän sex imorse eftersom jag sov i vardagsrummet med valparna och tara. Förklaringen till det ligger i att tara protestpissar/skiter så fort hon är ensam och jag är så oerhört less på att städa upp efter henne så då löste jag det så här enkelt istället. Till saken hör också att jag vaknade halv åtta av att valparna höll på svälta ihjäl och tara bara ligger på soffan och struntar i dom. Det verkade som att hon var en duktig mamma från början men hon är ganska kass faktiskt. Och en likadan natt väntar mig nog nu, våra valpar är nämligen nattdjur har dom bestämt och sover hela dagarna för att sedan äta på natten.
Och jag hade dessutom förhoppningar om att få sällskap inatt, men icke. Och inte en kotte är hemma när det är pdol och allt möjligt på alla håll och kanter. Ingen har då vett att vara i hakkas och helst av allt hade jag också dragit härifrån så fort tygen höll. Och dessutom ville jag fara ut ikväll, på hela huset gungar som för en gångs skull hade 18årsgräns. Men det kan jag inte, för jag är hundvakt. Och för att inte tala om höns- och kattvakt och jag tycker inte om höns, för våra kycklingar är inte små och söta längre. Dom är stora fjäderfän som springer kring benen på en och hackar på fötterna för att få mat fortare. Och det tycker jag inte om! Herregud, det är löjligt egentligen, jag som handskas med hästar på 500 kg tycker att fåglar är hur obehagliga som helst. Även mammas nymfparakit är ett monster som inte är större än en vanlig undulat, bara lite skumt. Ingen av dom kan skada mig speciellt mycket även om dom verkligen skulle försöka, haha.
På måndag börjar jag äntligen att jobba, eller äntligen och äntligen. Det är väl lönen jag är ute efter egentligen, men jobbandet känns bra även om jag kommer få det kärvt med att hinna med körlektioner och allting när jag måste pendla från stan till byn. Hoppas tilda är schysst och ställer upp som chaufför, annars är det kört. Nå, men nu ska jag gå och kika om det är något sevärt på teve, livet i byn är oerhört långsamt när man inte har någon att prata med.
Beatrice