Lektionen gick hyfsat, kändes inte bra men enlig palle så såg det iallafall bra ut. Fick reda på att jag sitter på höger sida, jämt, och tippar huvudet åt vänster. Och jag lutar mig aningen för mycket bakåt och svankar en smula, sen vill jag skjuta bak axlarna för mycket och lägga omkull handen. När jag gör skänkelvikningar så viker jag ibland hela sidan av någon skum anledning. Det var verkligen lärorikt att rida för carola, hon hade tusen anmärkningar på min sits och jag lyckades förbättra nästan alltihop. Till helgen blir det bara att öva och repetera och hoppas att kusen är med på noterna.

Men efter lektionen som var så underbart givande och lärorik så sjönk bara humöret mer och mer. Kom till calle, skulle borsta honom i hagen och sedan rida ut med kicki och kakan och sötvovvarna. Men så ser jag först att båda bakbenen är hur tjocka som helst och sedan känner jag på det framben som han har skadat och det är också varmt och svullet. very bad. Vänster fram var det enda ben som var ok, men maria skulle kolla igenom honom sen när hon kvällade. Dumma hästkrake att han inte förstår att hålla sig i skinnet i hagen!

Så sprang jag till bussen och höll på missa den, tur att det finns snälla busschaufförer som väntar när man lägger benen på ryggen för att hinna med. Och på tom mage så höll jag på att dö, det bara skvalpade av allt vatten jag druckit och lät skitäckligt. Kom hem och började fundera på hur jag ska göra om jag inte får pengar och lägenhet snart, för att ha indra här hos thom är inte hållbart i längden. Jag kan ju bo hos mamma men där kan inte hunden vara, det återstår egentligen bara att pendla men det är inte heller så jäkla bra för då får hon ändå sitta ensam hela dagarna. Det är så enkelt som att jag inte har tid, jag har skolan och sedan stallet till sent på kvällen oftast. Nej hojj, jag orkar inte ens börja fundera ut en lösning. Snart är skolan slut och då blir allting genast mycket enklare, hoppas jag iallafall.

Beatrice