Sitter på tåget nu som vi var två minuter från att missa, pga av förseningar med x2000 så vi fick rusa genom Stockholms central med väskor och ungar släpandes efter sig, måste ha varit roligt för dom som såg på. Tilda med kevin över axeln och väskor i andra handen, jag med tova slängd under ena armen och två väskor slängandes i den andra. Och så pappa och becka som springer efter och har minst lika många väskor dom. Och jag lovar att vi sprang, skulle ta oss från spår arton till spår fyra på mindre än tio minuter och så var det ingen som riktigt hittade var vi skulle vara.
Men vi hann iallafall hoppa på och nu sitter vi här, för andra gången på en vecka. Och hade jag bestämt så hade vi redan varit hemma nu, för jag är jätteless på att åka tåg. Även fast den här delen av resan är bra mycket trevligare än den mellan lund och stockholm så hade jag ändå gärna varit utan den och varit hemma på en gång. Det är trevligt att vara iväg men jag saknar min älskling otroligt mycket nu och längtar efter att slippa sova ensam, så borta bra men hemma bäst.
Fick reda på att Stjärna skadat sig på något sätt nu under veckan och fått ett stort sår, så jag hoppas verkligen på att det inte är så allvarligt som det lät för han har haft nog med otur nu tycker jag. Han förtjänar att må bra och vara helt och hållet frisk, för han är den absolut snällaste häst man kan hitta. Och nu i veckan har sockan fått börja trava, skönt att det går framåt nu och även skritten har vi ökat på, så nu rids han en timme om dagen. Kommer att bli tajt att hinna med honom innan lektionerna börjar nu när det är längre tid han ska röra på sig. Men förhoppningsvis så löser det sig på ett eller annat sätt.
Nu ska jag vara social med min familj litegrann och prata skit, jag uppdaterar kanske imorgon beroende på om det blir utgång eller inte.
Jaha, då var det sista kvällen här nere i skåne och det känns trist, hade kunnat vara här mycket mycket längre. Visst, det var ju inte exakt som det var sist men inte alls långt ifrån, här kommer jag nog alltid att känna mig som hemma även om jag så går vilse hundrafemtioåtta gånger till. Men tack och lov känns inte hemfärden på långa vägar lika hemsk som den kändes sist, det var sjukt jobbigt att åka hem sist. Men då hade vi ju bott här nere i två månader dessutom så det var väl inte speciellt konstigt.
Idag var vi dessutom upp på avd 67 igen och hälsade på Carina som inte jobbade igår när vi var in, hon var jätteglad att se oss och vi fikade med henne när hon hade rast. Var även ner på lekterapin och pratade med personalen där, även dom mindes oss men trodde att det bara var några månader sedan vi varit där. Sedan var ju pappa och tilda tvungna att springa upp till BIVA och se efter ifall det var någon dom kände där uppe.
Och imorgon ska de träffa tovas kirurg som utfört alla tre operationer, kommer nog att lägga ut en bild på dom två tillsammans sen när jag får bilderna. Men själv så stannar jag på hotellet för jag har aldrig träffat honom och så slipper dom släpa på kevin ända upp dit och tillbaka sen, så två flugor i en smäll.
Idag har jag dessutom hunnit shoppa en hel del och slösat pengar, men hittade en superfin partytop som verkligen var värd priset! Och eftersom den är inhandlad här nere så tvivlar jag på att det är många i gällivare som har en liknande. Lite julklappar till tova och kevin köpte jag också, men fler presenter blev det inte här så jag får väl åka en sväng till luleå och handla där innan julafton.
Men det ska bli skönt att komma hem, att slippa vara flera hundra mil bort. Så egentligen så har jag bara ett beslut kvar att ta och det är om jag ska ut med tjejerna eller inte, för jag vill gärna umgås och ha det roligt men vet samtidigt inte om det bara skulle påverka mig negativt. Det är svårt att bestämma sig när allting känns lite upp och ner.
Hittade nyss en mysig låt med damien rice, men hittade den bara som liveförställning så kvaliten var inte speciellt bra. Men letade rätt på texten och fick för mig att lägga ut refrängen här, låten heter förresten fool.
Turn and walk away I've overspoken Now what more can I say? I know that I can kneel And I can cry I know, I know That I can show you how I died Now what good would it do Give the world another fool Just sitting on this stool I'm close to giving up on you
Kom tillbaka till rummet för ett tag sedan, var hypertrevligt att träffa allihopa uppe vid sjukhuset igen. Dom allra flesta kände igen oss på en gång och det kändes verkligen bra för det har ju ändå gått ett och ett halv år. För mig var ju höjdpunkten såklart att gå in på Ronald McDonald- huset och se hur glada dom var där över att vi kom på besök, det var precis som at kliva arton månader tillbaka i tiden för dom hade inte ändrat någonting alls.
Men det som gjorde mig allra mest förvånad var att min rosa champion-tröja som jag glömde kvar där fortfarande låg bland alla kvarglömda saker, det kan man verkligen kalla tur. Dom blev själva lika förvånade att den var kvar efter såpass lång tid, men lika glada över att kunna vara till hjälp. Precis lika trevliga som vanligt. Däremot så hade skolan i Lund höstlov samtidigt som vi har i gällivare, så våran kära lärare agneta fick vi inte träffa under den här vistelsen iallafall men ska skicka iväg ett mail åt henne senare ikväll och tala om att vi faktiskt varit här.
Såhär trevligt hade vi det första natten i Lund, med millimetertunna väggar.
Nej, ingen av oss var nog på bra humör imorse när vi vaknade före sju och inte kunde somna om. Och såhär i efterhand har vi hört att "tåget" inte har speciellt bra rykte, det är nästan bara studenter som bor där i brist på annan bostad. Förstår inte hur dom kan bo och leva där, och för att inte säga plugga! Iallafall jag behöver då hyfsat med plats för att kunna breda ut mina papper och anteckningar, skulle aldrig ha bott där en enda natt till. Inte ens om jag så fick betalt för det.
Det är ju tur att Lund är Lund och att vädret är fint till och med när det kommit regnskurar, det klarnade otroligt fort. Och på vissa ställen är det som ni ser fortfarande grönt även om det är mest gult och rött och orange. Men jag måste erkänna att hösten i Lund är otroligt vacker, det finns fler skalor av höstfärgerna här än man kan räkna.
Lägger ut lite fler bilder i mindre format ifall ni vill kika närmare, kommer antagligen att fota en hel del imorgon också. Tar sån tid att ladda upp bilder med mobilt bredband så det blir nog tyvärr inte fler än såhär just för tillfället, kanske tar mig tid att lägga ut dom när jag kommer hem istället.
Nu har vi bytt från vandrarhemmet Tåget till ett mindre privatägt hotell som har sängar och elurtag, för det blev tyst där borta på vandrarhemmet först vid tre på natten och dom satte igång igen klockan sex. Så mycket sömn har det inte blivit inatt, det kan jag garantera. Och här är det jättemysigt och fint, så om det blit återbesök hit någon gång så är det här stället man ska bo på. Billigt och bra.
Bara en kort lägesrapport just för tillfället, vi ska knata upp till sjukhuset och hälsa på nu alldeles strax så jag borde börja göra mig iordning litegrann känner jag. Iallafall så att jag ser respektabel ut, för jag känner mig sjukt sliten och hade gärna sovit bort hela långa dagen. Men när det är så kort tid vi ska vara här så är det bara att ta vara på tiden och hoppas på att allting där hemma går som det ska.
Kommer nog även in lite bilder på hur tågkupen såg ut och hur det här rummet ser ut senare ikväll, så att jag inte tråkar ut er alltför mycket.
Tåget mellan sthlm och lund var två timmar försenat och när vi väl kommer fram så är vandrarhemmet (rummen då) mindre än kupen vi hade på tåget. Och inget elurtag där heller, så det här blir ett hyperkort inlägg.
Tappade just all lust att skriva vidare, inte kan folk vara uppriktiga nu heller när man bett om det. Usch vad jag blir less. Och förlåt mickan för att jag inte ringt upp dig än, men det har också med elurtagen att göra för min tele är också död.
Jag är på gång, på väg till mitt älskade Lund och jag kanske bör nämna att det var väldigt nära att jag missade tåget. Tåget gick tio i åtta och tjugo över sju så kom vi på att vi glömt grejer i kullen så vi åkte iväg för att hämta dom, men när jag och thom kommer dit så ringer min syster och säger att tåget går om typ tre minuter. Tala om att få panik och köra som galningar, men tåget står och väntar när jag kommer fram dit och det står en konduktör och väntar på att jag ska komma. Men han var ändå trevlig, uppmanade mig bara att komma i tid till nästa gång så att dom inte behövde hamna efter i tidtabellen. Och det förstår man ju helt klart, men när jag hittar min kära familj så står det en kvinnlig konduktör och går på om att vi försenat tåget en kvart minst och det stämmer inte, det var allra högst fem minuter sena vi var.
Men pappa skulle då prompt stå för sin sak eftersom att det faktiskt var så att klockan inne på stationen gick en kvart för sent, men det ville hon inte fatta. Men vi får se om vi hinner med bytet av tåg i stockholm eftersom hon hotade med att inte be dem vänta på oss, eftersom att vi försenade tåget en hel kvart.
Nåja, nu är vi iallafall på väg och det känns bra med undantag av en del otäcka funderingar, men jag försöker verkligen att förtränga dom. Till råga på allting så drömde jag om mitt älskade lilla yrväder inatt, min fina fina häst. Kom på att jag inte har nämnt ett enda ord om honom på hela tiden som jag skrivit blogg. Det är konstigt eftersom att det kommer stunder när jag saknar honom så mycket att det värker i kroppen, när jag skulle ha gjort nästan vad som helst för att få honom tillbaka. Det är länge sedan han åkte nu, men i stunder som den här kan det verkligen kännas som igår.
Vaknade vid tio, alldeles för tidigt med tanke på att jag somnade mitt i natten, men har man någon som tjatar på en att kliva upp så slutar det oftast med att man kliver upp trots att ögonen vill falla igen. Men nu slösar jag iallafall inte bort helgen, så det var lika bra och så får jag sova mera ikväll. Ska dessutom hänga upp tvätten snart så att jag hinner packa ikväll och slipper stressa med det imorgon, tåget går visserligen först klockan åtta på kvällen men ändå.
Kollade vädret lite snabbt och det kommer vara molnigt under hela vistelsen i lund, men kanske att det blir värt det ändå. Vi får väl se, men nu vill tilda ha mig till köket och göra sallad till pajerna vi ska äta så jag får väl kanske uppdatera lite senare idag om jag kommer mig för att plocka fram datorn igen.
jag gick på engelskan imorse, good by me, men sen skolkade jag från resten eftersom jag glömt min mattebok någonstans och inte orkade vänta på nk:n. Men nu har jag fått alla restuppgifter av btw-hans och det var mycket! Typ en centimetertjock bunt med A4papper, det blir inte något roligt lov.
Men på hästkunskapen gick jag iallafall och red sessan vilket faktiskt gick rätt bra och det kändes på hästen att jag utvecklats sen jag red henne sist, så lite kul var det allt. Sedan var det ju strumpis tur att bli ompysslad och han skötte sig utmärkt ända tills jag satt av och skulle ta ut honom från ridhuset. Då busade romanga till först framför och sen bakom honom, då var han ändå hyfsat lugn och skuttade bara till, men sen när hon fortsatte så tyckte han att att han också borde få studsa omkring så han hade lite bakbensbalett och kastade sig bakåt men mig och mina klackar nedgrävda i ridhusspånet. Tack och lov så tappade jag honom inte, tror inte att hans ben tål så otroligt mycket mer ordentligt bus. Och buset idag belastade inte frambenet speciellt mycket, var bara glad av att se honom busa och dom som satt på läktaren måste ha fått sig ett gott skratt, haha.
Och så nu är jag och thom ute i byn, ska vara här över helgen och sen är det avresa till lund på söndag. Är verkligt imponerad av tanken på att sitta på tåget med ungarna i typ tjugo timmar, men det går säkert bra. Har säkert fullt upp med att fundera på annat hur som helst, så förhoppningsvis går tiden fort.
Nej nu ska jag slita mig härifrån och vara lite social, matti och sofie är också här och det är inte ofta det händer nuförtiden.
Startade min dag klockan nollsexnollnoll, snoozade inte ens klockan så det var duktigt av mig tycker jag. Skönt var det att sova på bussen också, ända tills vi kom in i malmberget. Väl där så var det bara att bege sig till nordan och frukostmötet som var hyfsat intressant, men har ingen aning om vilket företag man ska välja. Sedan var det ju bara att vänta tills skolfotot och sagt och gjort, jag och emma satt och väntade uppe vid företags i säkert en timme på att dom andra skulle komma, men dom kom aldrig så tillslut ringde vi dom. Då hade dom bytt place att fixa iordning sig på, kanske inte världens grej men tyckte att det var lite dålig stil att inte höra av sig eftersom att dom dessutom visste att vi satt där och väntade. Om det är något jag är less på nu, så är det att vara osynlig.
Så kort sagt så åkte jag in till stan för ett möte på femtio minuter som dessutom inte ens var så speciellt givande eftersom det bara var fyra företag som kom. Men okejdå, mackorna de hade med sig var goda.
På söndag är det avresa mot lund, kommer att längta hem och vet inte alls om jag kommer njuta av vistelsen lika mycket som jag gjorde sist. Faktum är att jag känner mer för att stanna hemma men vet att jag ångrar mig om jag gör det, vill inte missa en middag på papayas för allt i världen och det blir härligt att träffa agneta och dom igen.
Har ångest och dåligt samvete för att jag lejt bort två av mina dagar med strumpis, speciellt med tanke på att jag inte kommer att ha honom någonting alls under lovet. Men jag får väl åtgälda det veckan efter det och ta honom extra många dagar, känns alltid så trist när jag inte träffar honom på länge. Dessutom så är han varm i benet igen och låt oss hoppas att det bara var för att han busade i söndags. Den här hästen är min allra, allra bästa vän och jag vet inte vad jag skulle ta mig till om han försvann.
Om en sak gör nog ont så är det oftast enklare att stänga av och slå på autopiloten, istället för att ta tag i sig själv och göra någonting åt saken. Jag tror att det har någonting med försvarsreaktioner att göra, hjärtat vill skydda sig själv mot mer smärta och stänger av alla känslor.
Men är det värt att vara sådan och bara gå efter förnuft, utan att lyssna till något annat? Risken att bli sårad blir oerhört mindre men chansen att hitta äkta lycka minskar också, så vet inte riktigt vilket val som är det rätta. Men frågan är väl kanske snarare om man är stark eller svag, inte om något medvetet val.
En låt som går om och om igen på min dator just nu: Amy MacDonald - Somebody new. Fortsätter bara att bli imponerad av hennes låtar, hennes röst och hennes melodier. Blir så lugn av att lyssna, det är skönt att låta tankarna rinna iväg med orden. Hade kunnat sitta här hela natten och nöta samma låt om och om igen.
Blev inget stall idag, det körde ihop sig helt idag och jag for bara snabbt till stallet för att säga att jag inte kunde ta älskade strump idag, så honom återser jag först på fredag. Dessutom så hamnade jag i byn ikväll och jag kommer att åka hem imorgon också, orkar inte vara i stan nu så jag flydde hit istället. Skönt att bara vara här och kunna gå till johanna och diskutera allt vad livet kan ge en att prata om, precis som det var innan man gick ut nian.
Men imorgon blir det tidig buss eftersom vi på företags har morgonmöte med en massa företag som vi ska skriva rapport om, det kan förhoppningsvis bli riktigt intressant. Fast jag ska fortfarande upp klockan sex för att hinna med bussen in till stan, tur att man kan sova den timmen som det tar att ta sig dit.
Går en film på teve nu som jag egentligen skulle ha sett med thom, ghostship, den verkar vara riktigt bra men vi kanske kan kolla den en annan gång istället. Jag orkar inte se den just ikväll, så enkelt är det. Och så har vi skolfoto imorgon och tydligen har de bytt tema och jag har ingen aning om vad det nya är så jag ger upp klassfotot och nöjer mig med att vara med på småbilderna.
Läste nyss på alla tidningssidor man kan hitta att dom äntligen har hittat carolins kropp, så otroligt skönt det måste vara för hennes familj att äntligen veta säkert. Då är det väl bara att fundera över var dom hittat henne och hoppas på att det inte är alltför nära, det skulle kännas rätt obehagligt.
Vaknade när klockan ringde imorse men råkade trycka fel så istället för att snooza så stängde jag av alarmet helt och hållet, så när jag vaknade igen var klockan nio och jag hade missat de två första lektionerna. Så jag sjukanmälde mig helt enkelt idag och unnar mig en dag hemma, det kan dessutom behövas. Men vad värre var så fick jag just reda på att vi ska skriva en argumenterande uppsats om feta barn på engelskan, tur att jag fick reda på det så att jag kan lämna in den i tid till fredag. Men får se om jag far upp till skolan en sväng ändå och hämtar lite böcker, äter lunch och sådär, fast jag vet inte om jag orkar.
Ska till stallet och pyssla om strumpis även idag, men måste kolla med marro om hon kan ta honom imorgon för jag kommer inte att hinna när jag har skolfoto. Har bestämt mig för att iallafall vara med på småbilderna om det nu inte blir något annat , jag har inga lämpliga kläder till den outfit vi har bestämt oss för. Och inga pengar att köpa en för heller.
Sen ikväll så ska jag till mickan medan thom är och klipper sig, orkar nog inte stanna så länge att vi hinner titta generation fett men det är bättre än ingenting.
Kom just hem till thom igen efter att ha varit i kullen och hälsat på min kära mamma, vilket var trevligt och jag åt en jättegod grillad kyckling. Kanske var den så god för att det var evigheter sedan jag åt det, misstänker att det var orsaken. Tack och lov så slapp jag åka buss från stallet också eftersom att min mor slutade ungefär samma tid som jag var klar, det är alltid lika skönt att slippa åka buss. Igår så slapp jag det också för jag och mickan gick hem från stallet, skönt som bara den var det och vi hann komma fram till en massa saker på vägen som skingrade tankarna en hel del. Och lektionen som jag inte var det minsta taggad inför gick faktiskt rätt bra, ålle insisterade på att jag skulle rida qling så sagt och gjort.
Men buss från kullen vart det iallafall, ingenting som jag hurrade över direkt men jag fick iallafall sällskap av erik och vi pratade på hela vägen fram tills det att jag skulle av. Speciellt glad blev jag när vi stannade på bergmansgatan och bussen blev proppfull, är aldrig kul att åka buss ensam då.
Och som pricken över i så sitter jag i godan ro och skriver när thoms lillasyster kommer in i rummet utan att jag hör henne, och så mitt i allting så börjar hon prata med mig. Ni kan ju tänka er att jag blev skitskraj och spärrade upp ögonen en aning. Mendet är inte lätt när det är svårt.
Mardrömmar inatt igen men sov lite bättre även om jag inte känner mig utvilad, inte mycket att göra åt det. Endast en lektion väntar i skolan och egentligen så har jag ingen lust alls att gå, men det är en viktig lektion så jag har inte mycket till val. Sedan är det bara att bege sig direkt till stallet och hoppas på att båda pållarna är på bra humör och inte vill bråka med mig, för jag orkar inte med det idag. Faktum är att jag hade kunnat bädda ner mig i sängen och stanna där resten av dagen och struntat i både skola och stall och allting annat, inte mig emot alls.
Ibland är det lättare att inbilla sig att allting faktiskt är bra och att ingenting hänt, än att inse storleken på problemet och att verkligen ta tag i det. Det orsakar ju bara en massa besvär om man ska gräva upp allting gång på gång för att ändå inte komma någon vart, det kan ju vara totalt meningslöst att försöka. Nej, nu har jag segat mig igen och plötsligt så är det hög tid att göra mig iordning till skolan innan bussen går. Ändå har jag klivit upp nästan en och en halv timme innan, så jag förstår inte var tiden har tagit vägen egentligen. Får väl uppdatera senare, kommer ändå att vara ensam till runt åttatiden ikväll.
Sjukt fin låt med mandy moore, only hope och jag älskar också filmen som den är med i , a walk to remember. Är förvånad över mig själv att jag orkade släpa mig upp ur sängen nu för tjugo minuter sedan, men hade i och för sig ingen större lust att sova längre. Natten har bara bestått av mardrömmar och känns som om jag har vridit och vänt på mig minst tusen gånger, men det är väl inte så underligt egentligen.
Ibland funderar man över vad som är fel, vad man borde göra och hur man skulle göra det. För att personer ska tycka om en precis som man är och inte överge en för att söka lyckan hos någon annan, hur vet man när man är säker? Själv har jag ingen aning, jag har alltid varit dålig på att bedöma situationer och det straffar sig alltid i slutändan.
Det kan bero på flera olika saker, säkerligen över en miljon iallafall. Men i mitt fall just nu och säkert flera hundra andra så är det funderingar, över en hel del grejer. Egentligen så är jag supertrött och skulle bara vilja sluta ögonen och somna på fläcken, men när jag testar det så kommer det bara upp en hel massa andra tankar istället. Så kort sagt så sätter jag mig hellre vid datorn och skriver av mig litegrann innan jag testar det igen, för thom sover redan och är inte mycket att prata med om jag nu skulle väcka honom.
Kanske skulle en promenad skingra tankarna men vem sjutton törs gå ut nu för tiden efter att det blivit mörkt? Så gott som ingen och jag hör till den gruppen som helst stannar hemma, så det är bara att glömma. Eller man kanske ska testa på det som man alltid gjorde när man var liten, stänga ögonen och räkna får. Eller rättare sagt som man blev tillsagd att göra, själv har jag nog aldrig testat. Tror inte riktigt på det där.
Men för att inte tråka ut er, så ska jag nog avsluta nu och återgå till att försöka sova. Förhoppningsvis så har tankarna jagats iväg av mer förnuftiga åsikter och så somnar jag så fort huvudet nuddar kudden, inte för att det händer mig speciellt ofta men man kan ju alltid försöka tro på det så kanske det händer. Mickan diskuterade det där med tro med en del av de vi träffade på igår, tror att hon kom fram till någon sorts vettig slutsats. Får nog ringa och höra hur det slutade.
Ändrade planer i sista sekund igår, istället för stuga och myskläder utan ett skit att göra så blev det utgång för hela slanten. Först såg det inte ut som att vi ens kom iväg men när alla andra gav upp så kom jag och mickan igång ordentligt och gav oss ut på egen hand, träffade en hel hög med trevligt folk som jag aldrig träffat tidigare och hade sjukt trevligt med dom. Som avslutning var vi på efterfest hos viktor och begav oss hemåt först efter tre, med hjälp av enbart våra fötter faktiskt. En gång smällde det till och vi blev skitskraja och sprang iväg men sen var det lugnt resten av vägen, hon följde mig ända till bäckskolan och sen fick jag vandra själv hem genom mörkret. Ringde thom som också varit ut och var på väg hem men han var inte intresserad av att hålla mig sällskap förrän hans kompisar vikt av åt ett annat håll, så var det med det stödet! Men hem kom jag ju iallafall hel och hållen, så det kan jag skatta mig lycklig för. Tycker inte om att vara ute och gå själv när det blivit mörkt.
Skolan var också hyfsat motiverad igår, kom dit och fick veta att vi endast hade en fyrtiominuterslektion och sen slutade vi tydligen. Så jag gick på lektionen och åt lunch, sedan var det första bästa buss tillbaka till thom som gällde. Hann packa och greja till stugan, vilket såhär i efterhand var ganska onödigt men ändå, innan Marlene kom hem på lunch och sedan åkte jag med henne till stallet.
Hann med att grundborsta strumpis innan hästkunskapen och hade hunnit bra mycket mer om jag velat, men hann ändå i god tid för att hinna skritta honom innan lektionerna började. Ålle hade åkt iväg för att hämta en ponny så vi fick jobba på egen hand idag vilket resulterade i att vi var klara ganska fort ändå, det var ju ingen genomgång efter att vi var klara. Det får vi ta nästa gång, om fyra veckor veckor vill säga!
För nu är det bara fem dagar kvar tills vi har lov och fy vad jag ska njuta av det och underbara skåne! Det är bara åtta dagar kvar till avresan nu och det är nästan så att jag funderar på att börja packa enbart för att det ska bli kul att åka. Ska samla ihop lite slantar så att jag kan pierca om ögonbrynet där, eller om jag kanske ber Erik göra det för halva priset här i stan ist som han så vänligt upplyste mig om igår. Men det återstår att se, först måste jag ta reda på om ärret läkt ihop nog mycket för att göra om den.
Efter skolan och strumpis idag så blir det stugan för hela slanten, ska dit och lata mig hela helgen och eftersom att nacken kändes mycket bättre idag så blir det nog att hjälpa till med ved och allting iallafall. Inte mig emot, då får jag lite träning också. Men det blir ingen blogg ihelg, kanske på söndag beroende på hurpass sent vi kommer hem.
Men nu ska jag iallafall pallra mig iväg till skolan och matten, höll just på att försova mig som vanligt så egentligen har jag inte tid att sitta här och filosofera.
Satt med mickan på nordantoaletten idag och snackade om allt och ingenting och så kom det ut en kille från en av toaletterna, på tjejtoan. Bäst av allt var när mickan kollade på honom i spegeln och upplyste honom att han gått fel, och vet ni vad han svarade? Jaså. Då var jag tvungen att slänga in ett "så du vet till nästa gång" och då skyllde han på att det inte fanns någon skylt, snacka om dålig bortförklaring. Herrtoan har då skylt och inte vet jag om man alltid väljer toan utan då, haha. Men kul var det och lika kul var det när jag sedan fick ett samtal om att en viss mikalea hade halkat framför epor och hela köret, dom hade tutat och haft jätteroligt åt henne och jag tror att hon skämdes. Det tråkiga var att jag själv inte hann se det!
Vad värre är att jag har sträckt någon eller några muskler i nacken och ryggen efter att jag blev avslängd igår, men som lotta sa så är det ju ett friskhetstecken att strumpis vill busa nu även om det kanske inte var det bästa för mig. Knäpphäst, det säger jag då bara, men tur för hästen så älskar jag honom ändå och han gottgjorde mig flera gånger om idag och var go och glad hela tiden som jag pysslade på med honom. Eller kanske var det för att jag nynnade på en gammal klassiker och han gillade rytmen, kanske är han en häst med smak! Nåja, personligare och mer älskvärd häst finns inte.
Fick en ordentlig sovmorgon imorse eftersom vi varken hade svenska eller nk, sedan när jag kom till tyskan så var det ingen där. Men har fixat med inackorderingstillägg idag iallafall och ska fylla i en blankett som jag sedan ska lämna in. Men att få den där blanketten tog tyo 40 minuter eftersom jag blev skickad hit och dit hela tiden. Det är alltid samma sak.
Och imorgon ska jag ta mig i kragen och släpa mig till engelskan klockan åtta, för jag måste helt enkelt gå på fler engelskalektioner. Sedan är det matten också, men förutom dom två ämnena så har jag faktiskt rätt så bra närvaro och ligger inte efter alls.
Egentligen så skulle jag ju till stugan och hjälpa till med veden i helgen men får se hur det blir nu för jag kände hur det slet och drog i nacken bara när jag tog ner strumpis sadel från sadelhängaren, den väger ändå inte speciellt mycket. Får väl förklara och höra vad mamma säger för något och om hon kanske skulle klara sig utan mig, om det inte har gått över till imorgon vill säga. Hoppas det för jag vill verkligen iväg till stugan, men om det blir inställt då blir det kanske att umgås med tinis och alla andra trevliga människor som jag inte träffar så ofta.
Vet inte ännu om jag har strump imorgon eller inte, men förhoppningsvis så hinner jag med honom för känns så meningslöst att bara fara till stallet för hästkunskapen. Två timmar teori. husch, ser inte fram emot det just nu men det kanske blir rätt så intressant om jag har tur.
Försov mig imorse, eller rättare sagt snoozade tills klockan stängde av sig själv och orkade inte ställa ett nytt alarm. Känner mig bara så otroligt less på allting och hade lätt kunnat ligga kvar i sängen hela dagarna, men av någon anledning så ska man ju vara vaken på dagarna så då är det väl bara att följa strömmen och låtsas att man trivs med det. Men idag blev det bara företags och tyska, relativt trevliga lektioner. Men som jag har skrivit tusen gånger redan utan att göra någonting åt det så måste jag börja ta tag i engelskan och matten innan jag hamnar hopplöst långt efter, vägrar att ha ett till IG på min studieplan. Det räcker gott och väl med samhällskunskapen från förra året.
Och egentligen borde jag inte sitta här, borde vara i full gång med att fixa iordning mig och kanske slänga i mig någonting till frukost men inget av det känns speciellt lockande. Men jag har väl egentligen inte så mkt val, det är bara att avsluta det här och börja med det jag borde göra.
Jag erkänner, jag har tagit på mig lite för mycket att göra just för tillfället och det blir lite småstressigt men det är jag själv som valt det och ska inte klaga. Fast som idag så hann jag inte på apoteket som jag borde ha gjort men där räddade min vän marona mig, hon är en ängel! Det blev för lång tid i stallet och sen så hann jag helt enkelt inte med bussen till stan innan det stängde så jag åkte med martina till kullen ist för att duscha osv.
Och imorse var det tungt att kliva upp, förstår inte hur jag ska orka med att vakna före sju imorgon när jag inte ens kommer upp klockan åtta. Men allvarligt talat så kan jag inte skippa fler engelskalektioner nu, har redan 70 % frånvaro. Det bådar inte gott, så att säga. Det blir som en ond cirkel när lektionerna är på morgonen och jag dessutom inte kommer överens med läraren, förstår ju inte ett ord av vad han vill att vi ska göra och så vidare. fy för engelska. Hatar verkligen onsdagar. Men på torsdag är det tack och lov sovmorgon igen, iallafall till klockan nio och det är bättre än ingenting.
Hade både stjärna och strumpis idag så först skrittade jag strump i ridhuset tillsammans med lina och robina, hann precis innan lektionerna började. Han var pigg och glad idag och dom kala fläckarna på hans hals (vet inte om jag nämnt dom?) har det börjat växa päls på igen. Men Stjärna vet vi inte vad det är med, för han verkar ha ont någonstans men vi vet inte var det kan vara. Han beter sig bara inte som han brukar göra och har ett annat steg, ömmar vid korset sa petra att ingela sagt. Och hästen är ju så smärttålig att han inte visar någonting förrän det verkligen gör ont, så jag hoppas att det här inte är något allvarligt. Hann dessutom inte ut och promenera med honom så jag vet inte hur han går, men ska kolla honom imorgon eftersom jag har honom då också.
Att det snöade imorse har säkert alla redan sett, men den här snön blev då iallafall inte jag lika glad åt som förra gången det snöade. Fast i och för sig så kändes det mesta grått imorse och jag var nära att skippa första lektionen, men beröm till mig själv eftersom jag gick ändå. Även fast det kändes helt åt skogen och jag hade velat ligga kvar under täcket och blunda några timmar till. Blir bara mer och mer morgontrött ju längre in på vintern vi kommer, uschusch.
Det blev en längre blogg idag för jag har nämligen inte så mycket att göra här just nu, väntar bara på att thom ska komma hem nu. Han har jobbat över till typ nio och sedan drog han iväg direkt till gymmet, har faktiskt inte hunnit träffa honom ännu för jag satt på bussen på väg från johanna när han var hem och vände igen. Hade jag vetat att han skulle dit så kanske jag skulle ha stannat lite längre hos hannis, men det var nog lika bra att jag tog mig hit och tog in indra. Har haft så dåligt samvete när jag inte hunnit till henne någonting sen imorse, det får jag ju i princip alltid och jag hade så gärna velat ha den tiden åt henne som jag måste erkänna att jag inte har men jag tror att alla hundägare känner så någongång.
Det blev inget långt besök i kullen och mamma var inte ens där, så det blev att umgås med systeryster istället och kolla på fear factor under lite äcklade miner. Tänkte bara upplysa er om den lilla ändringen på min planering för nu ska jag ut i höstmörkret och promenera med min älskling, vi ska vara lite nyttiga efter en hel helgs slappande.
Så det är bara att dra på sig dom nya skorna och klä sig lite varmare, sedan kilar vi iväg.
Hemma i hakkas har huvudsamtalsämnet varit caroline stenvall och att de hittat hennes blod i mäntyvaara, så nu fungerar inte längre min och tildas teori. Vad jag inte förstår är hur hennes familj klarar av ovissheten, fast det kanske dom inte gör heller utan det är ju bara vad man tror. Tror nog att stora delar av sveriges befolkning sänder dem många tankar i nuläget och det gör även jag, kan bara inte tänka mig hur det skulle kännas om jag själv hade varit i den situationen.
Det har varit skönt att slippa alla måsten i helgen, för hur gärna jag än vill tro det så är jag inte den sortens människa som verkligen älskar att ha fullt upp. Visst är det skönt att veta att man har saker som ska bli gjorda och att man sen gör dom, men lika skönt är det att kunna ligga kvar i sängen extra länge på morgonen och känna att idag har jag inte bråttom någonstans.
Sjutton också, kom just på att pappa bad mig ta med hovslagargrejer till Vanja och jag glömde bort det såklart. Nåja, han får väl komma upp med dom själv till mig så kanske hon kan få dom nu under veckan eller om han löser det på något annat sätt. Han brukar ju vara rätt påhittig trots allt.
Men nog med skitsnack nu, har inget vettigt att skriva så jag ska skona er från mitt tomma prat. Jag vet att alla mina nära och kära får lida av det hela tiden men förhoppningsvis så ser dom det som en del av mig och blir inte alltför less på det, kanske att dom tycker om mig ändå. haha.
Nåja, som ni alla vet så är det söndag idag och som de allra flesta också vet så hatar jag söndagar. Men idag har jag ändå varit rätt positiv och glad och sjungit med i låtarna hela vägen upp till gällivare, inte alltför falskt hoppas jag men risken finns att det låter hemskare än hemskt. Men nu ska jag dra iväg till kullen en sväng och umgås med min kära mor eftersom att min underbara pojkvän ska och äta tårta, vilket säkert är supergott om man äter den sliskiga sörjan som kallas grädde vilket jag undviker så ofta jag kan.
Vi kom till hakkas sent igår kväll eftersom det var så halt ute, var bara att hålla sig runt 70 km/h hela vägen för att inte få sladd. Så det tog lång tid att köra ut och eftersom vi kom iväg rätt sent också så var vi inte framme förrän vid tiotiden, men jag hann vara till mormor och äta med syster och mamma. Hon hade dessutom lite kläder åt mig som hon hade tänkt skänka bort men jag hittade en fräck jacka och några tröjor som funkar iallafall som stalltröjor, ska kika lite närmare på jackan och få lite åsikter om den. Den följer nog med till Lund om två veckor iallafall, usch vad jag längtar.
Blev att rida jesse på hästkunskapen igår och det behövdes verkligen eftersom jag inte haft ens en hyfsat bra lektion på länge och nu gick hästen iallafall i form och var rätt så fin. Jag hade kunnat göra mycket bättre ifrån mig men mina skänklar vill inte vara stilla där de ska vara utan jag drar upp dem hela tiden vilket alltid slutar med att jag glömmer att trampa ner hälarna. Måste träna på det där och nu är jag riktigt motiverad till och med så.
Men här i byn finns det inte mycket att göra fast det har varit skönt att bara vara och inte göra någonting speciellt, det enda nyttiga jag åstadkommit idag är att ha gjort upp eld för att inte frysa ihjäl här i huset. Tyckte att det hade varit rätt synd om vi hade avlidit såhär mitt under hösten i väntan på vintern, faktiskt.
Nej, nu ska jag fortsätta kolla Beck medan jag fortfarande hänger med i handlingen.
Kom hem till thom för inte länge sen, ska snart iväg på nostalgicafeet med honom och några andra så vi får väl se om ryktet stämmer att det är fint där borta. Här blev det då kalabalik när vi klev innanför dörrarna och hundar sprang omkring som besatta, precis som igår fast skillnaden var att det var ganska komiskt igår. Vilket det inte var idag, men skit i det. Jag som var så otroligt positiv imorse när det var nysnö och allting, känns som att all ork har runnit iväg nu. Kanske det inte är så roligt med snö trots allt, den har ju redan nästan smält bort helt. Fast en bra sak har hänt idag, egentligen flera men en speciell som jag tyckte var så jävla klockren så att jag kan leva på den i flera veckor men orkar inte gå in närmare på det just nu, haha. Men det var bra, så mycket kan jag då säga!
Det gick rätt fort i stallet idag, hade ju bara strumpis att fixa iordning och han skötte sig nästan helt oklanderligt även om jag fick bli lite sur på honom. Synd bara att han ska vara på ett sånt jävla humör, känns nästan som att det bara blir sämre ju längre tid det går. Eller så kanske det är jag som stressar mera, hade varit bra om lösningen varit så enkel eftersom det är ganska lätt att rätta till.
Nu har jag inget mer att skriva tror jag så jag ska väl försöka mig på att vara social med thom innan vi ska fara iväg, det hade varit trevligt. Nog för att han pratar i telefon just nu, men förhoppningsvis så pratar han inte i den i all evighet. Ska försöka hinna med att duscha också innan vi ska iväg.
Innan thom åkte till jobbet imorse så gjorde han mig uppmärksam på att det var alldeles kritvitt ute och jag var såklart tvungen att kolla lite extra, så satte mig upp och försökte kisa med mina igensvällda morgonögon och såg iallafall att det var vitt men inte så mycket mer. Men när jag klev upp nu för en halvtimme sedan så var allting plötsligt mycket klarare och det känns faktiskt riktigt roligt med snö nu, det är faktiskt snart vinter ändå. Fast den här kommer väl att smälta bort men efter den så kommer det ju ny och nysnö två gånger är inte helt fel, jag har ju längtat efter vintern sen flera veckor tillbaka, så jag funderar allvarligt på att ta en promenad innan skolan börjar för det är ett bra tag dit ändå. Så kan jag inviga mina nya springskor som jag köpte igår med mami och syster när vi var och handlade, blev riktigt nöjd för dom var faktiskt sköna och inte hyperfula heller. Dessutom så såg inte mina fötter ut som gigantiska jättar i dom heller som mina fötter i vanliga fall gör i såna skor, så tack och lov för det. Första gången på fem år jag har ett par springskor faktiskt, så grattis till mig som tog mig i kragen och köpte mig ett par nu.
Inköpte även en mössa igår och det passade ju extra bra nu när snön kom så lagomt dan efter, ska bli skönt att dra ner den över huvudet när jag ska bege mig till skolan sen. Hann faktiskt med en massa saker igår, även vara med mickan och kolla generation fett som vi börjar se som en tradition på onsdagskvällarna. Sen när jag kom hem från henne så var det mindre kul för jag upptäckte att det enda som höll min piercing på plats var en tunn hudflik så jag var tvungen att ta bort den omgående, inte utan att jag har sjukt mycket ångest nu dagen efter. Men det blir att göra om den igen kan jag lova, frågan är bara när, men just nu så känns mitt ögonbryn ovanligt tomt och tråkigt. Får väl hoppas på att ärret inte kommer att se alltför hemskt ut heller tills det att jag skaffar en ny piercing. Tills dess får jag nöja mig med att pierca naveln som jag planerat att göra under vecka 44 när vi är nere i Lund, tycker om tjejen som piercar där borta eftersom hon gjorde det både bra och billigt.
Nu är det en kvart kvar tills min klocka egentligen skulle ringa och jag skulle kliva upp men som sagt så vaknade jag tidigare och utvilad, så jag valde att inte sova bort dagen för en gångs skull. Ska avsluta det här inlägget nu faktiskt och plugga lite tyska som vi har prov på idag, sedan är det företagslektion och sedan direkt till stallet för att ta hand om mitt hjärta så ni får önska mig lycka till, iallafall med tyskaprovet för jag har inte pluggat speciellt mycket. Men jag hoppas att det kommer gå vägen iallafall, sedan är det inga prov att tänka på ännu på ett bra tag!
Fick veta reslutatet på företagsprovet igår och det slutade med ett VG, vart riktigt nöjd faktiskt med tanke på att jag knappt pluggat någonting. Ibland funderar jag över hur pass duktig jag skulle kunna vara om jag faktiskt gav mig sjutton på att verkligen kunna allting utan och innantill, men det är nog inte någon ide att ens fundera eftersom jag aldrig varit speciellt bra på självdiciplin. Men hyfsat bra har det gått hittils den här veckan (inte för att den har hunnit så långt) men jag har varit på alla lektioner och dessutom jobbat över tre timmar idag! Men det har också tagit på kroppen och hjärnan för efter det så var det raka spåret till tandläkaren som drog och slet i min mun, dessutom smetade hon på någon brännande gegga på mina tänder som gjorde ont utav bara den när den råkade komma åt kinderna eller tandköttet. Undrar om de vet att den bränner såpass eftersom att hon inte förvarnade mig det minsta?
Och direkt efter tandläkaren så bar det iväg mot stallet, blev lite stressigt eftersom att jag missade bussen och fick gå hela vägen vilket slutade med att jag kom fram först klockan fyra och att jag bara hade en timme på mig att fixa iordning strumpis och leda honom, men som tur var så var han inte lika lortig som han brukar så jag hann klart med honom i god tid. Däremot så har han börjar märka att han kan belasta benet fullt ut och utnyttjar det eftersom han börjar få upp en ordentlig laddning med överskottsenergi. Men han tog det ändå hyfsat lugnt och steppade bara lite. Sedan bar det av ut i skogen med stjärna och utforska lite stigar vilket slutade med att jag höll på att rida vilse ist, så jag gav upp det när jag hamnade på en stig jag kände igen och tog snabbaste vägen tillbaka till stallet.
Jag kom tillbaka till thom för typ tjugo minuter sen så det har varit en rätt lång dag. dessutom helt utan mat eftersom tandläkaren sa att jag inte fick äta mer idag för att den brännande geggan skulle ha en chans att hinna börja verka. Men jag köpte en drickyoughurt eftersom att den inte sliter bort något från tänderna, men jag blev långt ifrån mätt på den. Fast man ska inte klaga, tänk på barnen i afrika (som man fått höra om varje gång man lämnat mat när man var liten). Så nu vill jag väl egentligen bara gå och sova så att jag får äta imorgon bitti, vet dessutom inte om vi har matte imorgon på morgonen heller. Kanske det var på fredag, måste nästan ringa någon som vet och kolla. Och så äckelengelska med btw-hans som måste lära sig vad "speak up" betyder, skulle vara en klar fördel om man slapp anstränga sig för att både höra orden och översätta dem på samma gång. Nej. nu orkar jag inte skriva mer så ha det alldeles förträffligt tills nästa gång jag orkar sätta mig ner framför dumburken (troligtvis imorgon).
Sitter och funderar på hur jag ska göra idag, för jag vill som sagt helst inte åka buss upp till stan och jag kan åka med matti och sofie. Men det verkar inte som att jag får med indra till stan hur jag än försöker trixa ihop det, så hon kanske får stanna hemma några dagar till. Vill inte ta med henne på bussen heller eftersom att busschaufförerna har blivit så otroligt sura, dom skulle säkert hitta någon bra anledning att säga att vi inte får följa med. Men det löser sig nog säkert på det ena eller det andra sättet, annars får man hitta på ngt annat.
Jag har skrivit en debattartikel om våldtäkter som jag egentligen borde sitta och knappra in på datorn just nu så att jag kan skicka iväg den till svenskaläraren tillsammans med insändaren, men jag känner inte för det eftersom att den är på över femhundra ord och att jag såhär i efterhand säkert skulle tycka att den var skitdåligt skriven. Garanterat så skulle jag skriva om den och lägga till en massa grejer, antagligen så skulle den bli mycket bättre så också men ändå. Men datorn ska packas ner i väskan också för den här gången så åker den med upp till stan, tycker inte riktigt om att använda thoms dator till att skriva mina skolarbeten. Dessutom så är det mycket lättare att skriva på min egen dator, som jag kan utan och innan.
Har ni tänkt på hur mycket oljud barn kan föra egentligen med hjälp av alla låtande leksaker och skrik och skratt och allt jag vet inte vad? Jag tror nästan att jag glömmer bort det varenda gång jag är hemifrån och jag har kommit fram till att jag aldrig skulle orka jobba på ett dagis, klarar ju knappt av mina två småsyskon som ändå är ganska lugna emellanåt. Men dom är ju en annan sak eftersom dom är så otroligt söta och gulliga, men hade man orkat med att ta hand om någon annans barn som man inte har ett jota med att göra egentligen?
Nåja, nu orkar jag inte skriva något mer utan ska väl sätta igång med att få in debattartiklen på datorn någon gång. Fast jag tror att jag väntar tills vi har ätit så att jag slipper avsluta mitt i allt. Jag hoppas också på att det har gått bra för petra och stjärna att tävla idag, hade hemskt gärna varit och kollat på men ville samtidigt fara ut till byn och hälsa på. Nåja, får ringa henne senare och höra hur det har gått.
Sitter i samma gamla vanliga soffa som vanligt nu och indra ligger nedanför mina fötter, känns nästan som hemma nu. Men jag måste säga att jag är halvt utflugen hemifrån nu, med tanke på att jag bor borta tre veckor i rad och sedan är hemma en helg. Sedan så står jag ju för det allra mesta av kostander och så vidare själv, det enda jag egentligen behöver är ett eget konto och någon som kan lära mig hur man betalar räkningar så skulle jag säkert klara mig bra på egen hand. Kanske ett jobb skulle sitta fint också, det blir inte så mkt för mig på husmans nu för tiden.
Jag och thom tog oss en riktig sovmorgon imorse och det var otroligt skönt, inte just för att sovandet är någonting som jag saknar eftersom jag ändå har två sovmorgnar i veckan. Men det var så underbart att slippa vakna själv för en gångs skull och istället ligga och mysa hela morgonen, fastän fönstret hade varit öppet hela natten och det var svinkallt. Men är man trött så är an och då orkar man inte alltid anstränga sig såpass mycket så att man ska stänga det där fönstret, men jag tog kraft till mig ändå och gjorde det någongång vid niotiden på morgonen.
Och så bar det av mot stallet vid tvåtiden för att ta hand om älskade strumpis, han var pigg och glad över att få komma ut i ridhuset och promenera litegrann. Och jag blev så otroligt glad över att han inte var varm i benet idag, men han har dock kvar den ojämna gången. Nåja, nästa vecka är det bara skritt för hela slanten tror jag om inte ridlärarna tycker något annat. Det blir lite jobbigare med tidspressen för mig när jag försöker hinna med honom direkt efter skolan men får väl kanske ändra så att jag rider honom efter att lektionerna slutat för dagen. Hann också med att kolla när petra red kurs med stjärna, det var rätt kul att se eftersom att jag sällan ser när hon rider honom. Tränaren verkade helt okej dessutom, verkade rätt bra för s eftersom hon tog det lugnt med honom.
Jag har fått en massa sms av gabbi nu och jag blir tokig när jag inte kan svara, hon måste ju tro att jag dissar henne helt och hållet. Men så är inte fallet, för mina pengar är slut och jag vet inte när jag har råd att fylla på. Men nu börjar jag bli rätt trött och ska kanske koka ett paket med nudlar innan jag går och lägger mig så nu är det tack och adjö för min del.
Glömde att skriva att jocke fyllde år i måndags men jag hoppas att han klarar sig ändå, det bör nog inte vara några problem. Och i onsdags fyllde beccs också sjutton och igår fyllde min syster fjorton. Oktober är rätt så roligt kan jag tala om för idag fyller även thoms mamma år så det har varit födelsedag nästan hela veckan nu. Höll nästan på att glömma att även lasse fyllde år igår, men det klarar sig säkert ändå. Men på tal om annat så borde jag redan vara i skolan, vilket jag som sagt inte är. Började klockan åtta med en och en halv timme med btw-hans och jag tål honom helt enkelt inte, för det första så är jag inte det minsta taggad på att börja snacka engelska såhär tidigt på morgonen och för det andra så har gubben inte ens böcker så det räcker till alla och det finns ingenting som jag avskyr mer än lösa papper som försvinner överallt. Men har pratat med min mentor om det nu så vi får väl se om det blir någon ändring, för tydligen så finns det pengar att beställa böcker för. Har dessutom fått G i Engelska A.
Det har faktiskt hunnit hända en hel del under dom här två dagarna som thom har varit i skellefteå, kanske inte alla så intressanta. Kollade de två sista finalavsnitten av top model hos mickan och kan säga att det var så sjukt bra att hon som vann verkligen vann, kanske blir vårat ideal ändrat nu en gång för alla. Men det är antagligen att hoppas på för mycket.
Onsdag kväll kom jag hem ganska sent eftersom jag skulle åka med mamma och vi skulle dessutom och lämna av tobbe vid hans lägenhet så det tog väl också ett tag. Satt sedan hemma hos mamma i kullen och gjorde ingenting resten av kvällen, väntade bara på ett samtal som aldrig kom och vid midnatt gav jag upp och gick jag la mig men då fick jag ju naturligtvis ett sms istället. Men det slutade med att det faktiskt blev ett hyperkort samtal ändå men jag kände mig rätt besviken, vet inte riktigt av vilken anledning men tror att det var med anledning att flera olika faktorer.
Sen samma sak på torsdag, väntade från lunchtid till niotiden på kvällen på att thom skulle ringa och tala om när dom skulle vara hemma ungefär så att jag skulle veta om jag kunde sova hos honom eller inte. Men ingen skada skedd för jag sitter nu här hos honom nu och skolkar så ni vet antagligen redan hur det gick igår, var så skönt att träffa honom. Känns som om jag har haft någon slags kris när han har varit borta, inte just för att han har varit bortrest utan för att det har hänt en massa saker som jag inte riktigt klarat av på egen hand. Jag hade behövt dom där kloka åsikterna han har när jag inte ser någon lösning, hur gärna jag än hade velat säga att jag klarar av allting på egen hand. Tyvärr så är det inte så, men jag hade inte tackat nej.
Tror att jag missar bussen till matten också, förstår ändå inte ett jota av vad roger snackar om. Då är det lika bra att jobba hemma och sen gå på mattestuga nästa tisdag, idag tror jag att jag hellre åker till kullen och sover fram tills det att jag ska till hästkunskapen än att jag är i skolan. Andra dagen jag nästan totalskolkar den här veckan och jag som var så taggad där ett tag, men det känns som att all motivation har runnit ut i sanden. Men till nästa vecka ska jag se till att skärpa till mig och vara på alla lektioner, till och med engelskan. Jag vet ju vilken ångest jag får när jag stannar hemma så mycket som jag har gjort nu fast jag vet att jag ligger efter och behöver jobba ikapp ordentligt.
Men ingen är perfekt och nu ska jag börja avrunda det här inlägget med att säga att jag jobbade tre timmar igår, kanske att dom börjar ringa mig igen. Ska börja spara som fan så att jag har pengar tills det att jag fyller arton, har räknat att det behövs ca elva arbetstimmar i veckan för att tjäna tretusen kronor i månaden. Om dom inte börjar ringa så får jag skaffa ett annat jobb, omgående.
