Linnéa Catharina Beatrice

jag lovar ingenting, det är det enda jag kan hålla

Tankegångar

Kategori:

Jag har nu varit hemma i ett halvår igen, sex månader utan mitt vackra Skåne. Jag läser gamla inlägg och längtar tillbaka samtidigt som jag är så himla nöjd med att vara precis vart jag är, där jag vet att jag är behövs och har vänner som bryr sig om mig. Känns också som att mycket har hänt på det här halvåret, och ändå inte. Romanga har varit frisk, blivit halt och sedan nu är hon frisk igen. Indra fäller mer hår än någonsin och verkar inte bli en dag äldre trots att hon snart blir 11.
 
Jag har kommit till insikt med vissa saker, rörande en massa, Jag gillar mitt nya jobb, helt otroligt mycket med tanke på att jag inte visste vad jag hade att vänta mig när jag sökte. Jag gillar människorna jag jobbar med, piloterna jag pratar med och ansvaret i yrket tilltalar mig. Visst är det lugna perioder under dagarna, men det är definitivt något som mitt psyke bara mår bra av att öva sig i.
 
Överlag så älskar jag att arbeta, vilket gör det lite besvärligt när den som jag träffar mest inte gör det utan snarare förespråkar motsatsen. Det gör att vi har väldigt dålig förståelse för varandra på det planet. Jag mår inte bra om jag inte får arbeta, arbetet är en stor del av vem jag är. Någonstans där jag kan visa att jag duger till något och inte bara är en brud utan hjärna. Nej, med risk för att låta självgod så anser jag mig själv vara rätt duktig på att arbeta. Ännu är jag inte expert på det jag gör nu, eftersom jag är ny i yrket och saknar erfarenhet ännu men tro mig när jag säger att när jag har den erfarenheten så kommer jag vara bra. Mycket på grund av att jag vill göra bra ifrån mig och inte rktigt kan hantera att inte vara riktigt bra på en gång.
 
Vad jag kan känna nu är att jag har massor med tid över, när jobbet och stallet är klart för dagen så har jag fortfarande tid över och jag är inte van. Jag har tid att städa, dona och pyssla. Idag svek dock ivern och tussarna får ligga och skräpa tills imorgon. Anneli har haft en dödande sitsträning med mig i förmiddags och sviterna efter den känns, framförallt i höfterna som av någon förunderlig anledning är låsta till vänster. Idag har jag med våld och handkraft vridit dom till höger och tvingat den vänstra höften fram i position, vilket var milt sagt smärtsamt!
Men skam den som ger sig, förhoppningsvis ny sitsträning nästa vecka..
 
Red även sedan privatlektion med Romanga, vilket idag var riktigt kul för det gick bra. Jag kände, förstod, rättade till i rätt moment och kunde på så sätt få min häst att arbeta på ett korrekt sätt. Vi är på rätt väg nu tror jag! Och om två veckor kommer Hesse och håller kurs, förhoppningsvis ska han också kunna hjälpa oss ytterligare lite till!
 
Men ärligt, ju bättre man blir teoretiskt och ju mer man förstår, desto sämre upplever man att man rider. Tur att jag inte är den som backar för utmaningar, kan j trösta mig med att ridning inte är den lättaste sporten att hålla på med direkt..
 
Beatrice

Och jag hoppas solen skiner

Kategori:

Idag är det tre veckor kvar till årets höjdpunkt i Gällivare, Midnight Sun Meet 2013. Jag är som alltid ute i god tid med att leta klädsel och skor, men hittar aldrig någonting förrän allra sista sekunderna. Men iår har det gått bättre än vanligt och håller som bäst på att gå in mina nya skor, blir dock att lämna ett par extraskor med min mamma i biljettkassan, dessa kommer jag aldrig kunna dansa i utan att förstöra dom och jag vill inte ha dem trampade på och nedsmutsade. 
 
Men nu ska jag ut och gå i denna vackra stad och njuta den här sista helgen jag är här. Känns overkligt och det är så mycket jag önskar att jag hade haft tid att göra. Åka runt och utforska Skåne, det finns så mycket jag inte sett ännu. Och den här chansen kommer nog inte igen, tyvärr. Men det betalade sig ju, har klarat nästan hela utbildningen med goda betyg och ord. Jag är nöjd. 
 
Och idag eller imorgon ska jag också äntligen ta en sväng till Flyinge, får se om jag hittar tillbaka!
 
Beatrice

Romanga

Kategori:

 
 
Inatt drömde jag att jag red min fina piga och att hon var ohalt igen, låt oss hoppas att det var en sanndröm.
Hästen jag förut aldrig trodde att jag skulle vilja äga, som nu är min och som är min högst älskade vän. Jag vill inte på några villkor förlora henne, jag vill ha henne i min vardag varje dag tills den dag hon blir gammal och dör.
 
Beatrice
 
 
 

Solsken

Kategori:

Sol ute, sol i sinne. Sommarvärmen inger någon slags känsla av ro och upptågen på mårtenstorget ger mig en känsla av att vara utomlands, flera olika länder som ställt upp tält med diverse olika nationella specialiteter. Bara att sluta ögonen, andas djupt och du kan välja om du är i Italien, Grekland, Spanien eller varför inte Australien? Chansen finns att prova känguruburgare, crocodilburgare och mycket mycket mer. Jag gillar tanken, även om jag nog inte kommer våga mig på det. Lite mesig är jag när jag inte vet hur väl maten är lagad, yrkesskada.
 
Min näst sista helg här, jag hoppas att vädret håller i sig och att jag kanske lyckas få lite färg på mitt likbleka skinn. Inte att hoppas på, då mitt soleksem började blossa upp idag men lite i taget så kanske det går. 
 
AFIS- kursen är nu avslutad med goda resultat, kvar återstår bara examensceremonin och för min del den svenska delen av utbildningen. Så om en vecka är min nyvunna vän Katrin tillbaka i Estland och jag är ensam kvar med den resterande veckan, som jag misstänker kommer gå alldeles för fort. 
 
Beatrice

Can´t decide

Kategori:

Jag kan inte avgöra om värken i hjärtat beror på hemlängtan
eller om det är för att jag aldrig vill åka härifrån. 
 
Nu ska jag ut och njuta av grönskan, värmen och livet.
Att lämna allt detta kommer även denna gång att svida ordentligt.
 
Beatrice

Och om solen skiner

Kategori:

Jag har haft en toklycklig dag, från det att jag klev ut på trottoaren utanför hotellet tills det att jag kom tillbaka. Solen sken och halv sju på morgonen fick jag ta på mig solglasögon, hur underbart är det inte att kunna stå och värma sig i solen när man väntar på bussen istället för att frysa. Och så en tokig förmiddag i simulatorn med mycket skratt och konstiga pilotideer, eftermiddagen startade med engelskatest som jag klarade och fortsatte med intressant samtal som gjorde att jag knappt hann med min andra omgång (som bjöd på ännu mer skratt)
Sedan följde jag Katrin hem till hennes hotell, gjorde pizza och skrattade mera, åt glass och njöt av livet. 
Och någonstans däremellan hann vi med en lunch med våra instruktörer (Ytterligare motion av skrattmuskeln)
 
Ja, jag har haft ett leende på läpparna hela dagen. 
 
Jag vet inte om det är solen, människorna, framgången eller det faktum att jag är inne på min tredje vecka med sammanhängande sömn, men jag är lycklig. Nykär i livet, motiverad till allt och väldigt väldigt sprudlande energisk. 
 
Beatrice

SOMMAR!

Kategori:

Jag klev upp nio och for ut på en "joggingtur", innehållande 99 procents promenad, 1 procents jogging. Min hårda start förra veckan gav mig benhinneinflammation, så nu är jag lycklig eftersom det inte gjorde ont en enda gång under dessa 40 minuter jag var ute imorse. Så jag fortsätter i denna lugna takt nu och lägger på lite eftersom, tänker inte hamna i den sitsen att inte ens promenad fungerar igen. 
 
Men alltså, vädret, strålande sol och jag vet inte hur varmt. Oavsett så var det iallafall nästan för varmt för att ha jacka när jag var ute vid nio, helt otroligt. Och så skönt att vara ute och motionera när man möter alla slitna stackare från gårdagens valborgsfirande, jag gjorde rätt som stannade hemma under täcket och kollade på tv. 25 000 personer hade samlats här i Lund för att fira valborg, det märktes redan vid tretiden när jag kom hem från skolan då det knappt gick att ta sig fram vid centralen. Nej, folkmassor är inte min grej, inte alls. 
 
Och nu är det en vecka kvar tills jag kommer hem igen, till min lägenhet som vi nu ska få någon slags ordning i. Som jag längtar efter att få pyssla och fixa, hänga upp gardiner och putsa allt skinande rent. Fast innan det är det ganska mycket grovjobb som ska göras, men jag längtar. Det ska bli så skönt att få allt iordning, äntligen!
 
Beatrice

Ullared

Kategori:

Ja, det blev en tur till Ullared. Jag släpade med mig min estländska vän Katrin och så hamnade vi i det största varuhus jag någonsin sett. Vi var var där i fem timmar och hann med tre avdelningar (okej hästavdelningen tog nog två av dom fem timmarna) och det fanns så otroligt mycket mer! Jag hittade så mycket jag ville ha till min lägenhet men som jag inte kunde köpa eftersom allt inte ryms med hem på planet sedan, kanske blir en ny tripp dit med bil i framtiden. Men notan blev alltför dyr ändå, så lika bra att jag inte hade möjlighet till allt. Även om den landade under budget. 
 
Men till något helt annat..
 
Jag är så glad idag, det gick bra första vändan i simulatorn och även om andra sket sig så förstörde det inte mitt goda humör. Skåne har lyft mig, återigen. Det tog längre tid den här gången men jag är också äldre, att vara här läker mig på något vis från allting som tynger ner mig. Jag är fri. 
Det är nog lika bra att jag inte bor här, jag behöver någonstans där jag kan vara för mig själv. Vandra på långa gator och vara helt anonym. Tror att sista hemfärden kommer att bli vemodig, för en liten del av mig vill för alltid stanna här. Men den större delen är av åsikten att hemma är bäst.
 
Beatrice
 

Marinera mera

Kategori:

Jag tänker inte ge förklaring till rubriken, det var bara en sinnessjukt rolig grej som vi skrattade åt i helgen.
 
Började lördag kväll med middag på O´learys, brända vitlöksbröd och massa svammel, fortsatte med bil och varv efter varv på stan och slutade till slut hemma i mitt kök. Där satt vi, mina fina och jag, till halv fyra på morgonen och skrattade, shottade, drack roliga drinkar och var allmänt tokiga. Jag kände livet återvända desto mer, efter att redan haft en bra start på dagen med min fina familj på besök på morgonen och stallmys efter det. Följt av denna härliga kväll, lördagen kunde inte ha blivit mycket bättre, jag kan inte komma på en enda sak jag vill ändra på. 
Mina vänner och min familj är helt fantastiska.
 
Och jo, jag har också världens allra bästa pappa som ska bygga en så jäkla fin säng åt mig! 
Naturligtvis är det inte bara därför han är världens bästa, men det var så otroligt snällt att jag inte vet ord. Han och världens bästa Tilda ska också hjälpa mig med lägenheten, hjälpa mig att komma iordning efter att jag i två år har väntat på att det ska bli tomt så jag kan packa upp mina kartonger. Nu tar jag saken i egna händer, det ska bli så jäkla skönt. 
 
Jag är motiverad till detta nu, riktigt motiverad vill jag lova.. Hoppas det håller i sig tills det är dags att sätta igång! Om tre veckor vill säga. Till helgen väntar nog Ullared om jag är nöjd med lönen, vi får se. 
 
Beatrice

Grattis lilla Mamma

Kategori:

Idag fyller min mor år, så även om hon aldrig är inne på internet mer än för att betala sina räkningar så; Grattis lilla mamma! Man är aldrig äldre än man känner sig. 
 
Idag har jag suttit min allra första dag i simulatorn för AFIS, hur roligt som helst var det! Lite trist att jag bara fick sitta i femtio minuter, annars påstod min instruktör att hjärnan skulle koka över. Vilket nog var sant, men just där och då så var det inte det jag tänkte på direkt. Imorgon väntar nästa direkt på morgonen, kanske inte blir lika sprudlande roligt eftersom jag är så morgontrött men bra blir det nog iallafall. 
 
Det är för övrigt sommar här nere nu, nästintill iallafall, blommorna blommar och solen skiner, befolkningen har tagit fram shorts och klänningar. Och till helgen får jag åka hem och hälsa på, det ska bli så skönt att träffa folk och pyssla med min fina häst. Och inget stallpass denna gång, det var nog det bästa av allt ändå att inte behöva vara i stallet 7-20 av de ca 36 h jag är hemma, även om jag ändå tycker om att ha stallpass. Det är mysigt och man får motion. 
 
Nu ska jag koncentrera mig på att vara vaken, plugga lite till morgondagen och sedan sova tidigt. 
 
Beatrice

Fjorton år

Kategori:

Det var helt fantasiskt.
 
Överträffade mina förväntningar med råge och jag hade kunnat sitta dubbla tiden och bara lyssna, skratta, sjunga med. Att jag var ensam gjorde ingenting, mer än att när jag äntligen för första gången vågade ta autografer så hade jag ingen som kunde fota mig. Och jag har ändå sett dem fem gånger nu tror jag och aldrig tagit chansen... 
men iallafall, till själva saken:
 
Låtarna var helt fantasiska i den här versionen, det var vissa som var så mäktiga att man satt andlös och med en liten tår i ögat nästan. Och sedan var allt pratet så intressant, så roligt att lyssna på. De blandade humor och allvar med lika delar och gjorde det fantastiskt bra. Nu får recencenterna faktiskt börja inse att Takida är ett av Sveriges största band oavsett om dom gillar det eller inte. 
 
Och så... autograferna. 
Jag är ju ändå en ganska markbunden person, jordnära och verklighetsförankrad. Men... Ikväll var jag en fjortonårig liten flicka som med fjärilar i halsgropen och ett dunkande hjärta stod öga mot öga med den enda grupp hon faktiskt någonsin fastnat för en längre tid. Oj, vad jag kände mig löjlig, och fortfarande känner. Och så kommer man inte på någonting vettigt att säga och när man väl säger någonting darrar rösten. Herregud, vad töntigt!
 
Men jag gick nöjd därifrån, med Takidalinne med autografer på och med kramar från hela bandet. 
Tidigare har det mest varit sångaren jag varit imponerad av, efter ikväll är jag mer fascinerad av bandet som helhet. Även om han har en helt fantastisk röst så skulle den inte vara någonting utan resten av dem.
 
Nu är den här härliga söndagen slut, vare sig jag vill eller inte, men jag är glad att jag bestämde mig för att gå trots allt. Som sagt, ensamheten berörde mig inte. Skåne är en annan sak, ingen kollar snett för att man är själv, det är inte konstigt. Det var helt enkelt underbart, en kväll jag förhoppningsvis kommer leva på länge framöver. Jag vill verkligen behålla den här löjliga lyckliga känslan i ett tag, jag har saknat den i mina perioder av likgiltighet!
 
Med Vänliga Hälsningar
Bea 14 år...

TAKIDA

Kategori:

Ja, jag bestämde mig för att gå. 
 
Ensam på konsert för första gången i mitt liv. Men det är en första gång för allt och helt ärligt så gör det mig inte så mycket, det är bara trist att gå dit och därifrån ensam men själva spelningen klarar jag absolut utan sällskap av vänner. 
 
Det var allt för nu, nästa steg är att göra sig iordning och hämta ut biljetten. 
 
Beatrice

Jag bara måste

Kategori:

Ännu ett prov avklarat, 95 procent denna gång vilket jag också blev irriterad över eftersom att jag ansåg att jag ändå hade rätt på flera frågor som läraren ansåg vara fel. Men ingenting att göra åt och jag har hälften av alla kurser bakom mig nu.. Vardag och hemma börjar vara inom räckhåll nu.
 
Nu har jag en helt ledig helg framför mig, jag känner att jag bör göra upp några planer för att inte bli tokig här på mitt hotellrum. Jag vet ju att Takida spelar i Malmö på söndag... Och jag är så himla sugen på att köpa en biljett och åka dit, men jag vet inte om jag vill göra det utan sällskap. Men vi får se, jag vet inte heller om jag egentligen har råd. Men helt fantastiskt kul hade det varit oavsett. Kanske, kanske.
 
Nu ska jag dricka jordgubbsdryck i vinglas, bara för att det känns lyxigare. 
Jag ska längta hem lite grann och dippa grönsaker, äta godis och kolla på teve. 
Och fundera lite mer över denna konsert, när kommer de egentligen att spela i min direkta närhet igen? 
Hm. 
 
Beatrice

Hurra!

Kategori:

Allt plugg lönade sig! Jag klarade inte bara testet utan gjorde det med marginal och fick 94 procent rätt, jag tycker att det var himla bra gjort av mig faktiskt för att vara lite självgod. Kanske hade jag lite tur som hade memorerat rätt saker men faktiskt så gick det mesta lekande lätt och jag hade absolut kunnat få mer om jag litat på mitt första svar, som i tre fall faktiskt var rätt.. Och som hade gett mig än bättre procent, men jag gråter då inte kan jag säga. Inte jublar jag heller, men jag är nöjd. 
 
Har varit och köpt en fin present till min finaste äldsta lillebror som fyller år snart, fick precis ner den i resväskan ska jag lova. Jag hoppas han gillar den, det hade jag gjort i den åldern.  Åh, vad jag hade velat vara liten igen och slippa alla tvång och måsten. Så enkelt det var. Och inte hade man vett att uppskatta det då heller.
 
Nej nu ska jag njuta av min tillfälliga frihet (efter att ha betalat några räkningar) och gå ut i staden Lund där solen skiner idag och vinden har lagt sig till ro för en gångs skull.
Kanske köpa någonting till mig själv, som belöning för att jag faktiskt pluggade till ett prov och tog det på blodigt allvar. 
 
Beatrice

Idag

Kategori:

Idag har jag mycket bättre koll på läget! Jag känner att pluggandet är under kontroll och jag vet faktiskt en hel massa saker jag inte visste för åtta veckor sedan även om det fortfarande är en hel del som jag inte vet av det vi borde veta. Men allt det kommer jag aldrig få in, inte ens med min hjärna som snappar upp minsta lilla detalj och på något vis lagrar den. Jag säger inte att jag är supersmart eller någonting liknande, för det är jag definitivt inte. Men jag har lätt att minnas saker, ibland helt onödiga saker som till exempel memorerade jag under min tid på maskintjänst vilka fönsterstorlekar som fanns i vilket garage. Så frågade ngn efter ett 90x90 fönster, kunde jag säga att vi har två i garage blabla och fem i garage blabla. Ganska onödigt, men bra att kunna just då. 
 
Jag saknar faktiskt att arbeta på maskintjänst, trots att jag aldrig arbetat någon längre tid där kände jag mig alltid välkommen och som en i gänget på en gång. Jag var någon jag tyckte om att vara, även om det slet ut mig såpass att jag knappt orkade sova på nätterna. Det funkar inte att jobba så och ha häst, det tar livet av en till slut. Men som jag trivdes, med kollegorna och så hade vi en så fruktansvärt bra arbetsledare.
 
Nu är jag på nya områden,  bara att visa vad man går för återigen. 
Det finns de, äldre personer med arbetslivserfarenhet, som säger att dom inte kan byta jobb eftersom dom aldrig gjort någonting annat, hur skulle dom kunna hitta ett nytt jobb. Till er vill jag säga; Tänk om!
Jag gick ut i arbetslivet för snart tre år sedan, jag har hunnit arbeta som resturangbiträde, ridinstruktör, badvakt, rivningsarbetare/säljansvarig och är nu halvvägs på en utbildning till AFIS-officer. Som leder mig till en fast anställning i tornet i Gällivare med anständig betalning.
Om jag kan, varför skulle inte ni kunna?
 
Beatrice